tisdag 3 februari 2009

Öppet brev till Djurens Rätt

Hej!

Jag heter Therese, och är sedan flera år vegetarian, pga etiska skäl. Jag undviker nyproducerade skinnprodukter och föredrar dyra ägg från glada hönor. Dessutom är jag djurplågare, för jag håller på med travhästar sedan några år tillbaka, ja det började faktiskt i samma veva som min gröna kosthållning. Kanske smått ironiskt, vad vet jag.

Jag har alltid upplevt er organisation som en, om än lite fanatisk, seriös organisation, med överlag sunda åsikter baserade på fakta, sanningsenlig information. Efter att ha läst ert kampanjblad angående travsporten, “För att hästar ger allt”, har jag insett att uppenbarligen så är inte fallet. Texten innehåller så många snedvinklingar och rena felaktigheter det det för en som är insatt i trav och umgås dagligen med travhästar sedan flera år, är smått skrattretande.

Det är säkert lätt att få med sig sina medlemmar i lynchmobben genom att publicera ögonblicksbilder på svettiga hästar som ser vanvettigt livrädda ut, ja, till och med så enkelt att jag själv lyckats ta sådana bilder på min häst ute i hagen när jag står och kliar honom. För en utomstående kan det säkert se ut som om hästen är helt förbi av trötthet iom att den svettas. Vad som verkar glömmas bort i sammanhanget är dock att många tar pulsen på sina hästar direkt efter loppet och sedan en gång till kanske en kvart efter det, och en frisk vältränad häst brukar inte ligga speciellt högt i puls efter loppet, för att kort därefter vara återställda till “normalpuls“. Huruvida det kallas att “pressa hästarna till det yttersta” kan alltså diskuteras. Både efter och före loppet har dessutom hästen någon skötare eller ägare med sig som tar hand om den på bästa sätt för att den ska ha det så bra som möjligt.

Andra larvigheter som tas upp är caslickoperationen, som om den vore någon slags etiopisk könsstympningsmetod. “Ingreppet kallas caslickoperation och innebär att vulvaläpparna sys ihop, dock lämnas en liten öppning för urinen att passera. Detta görs eftersom det finns hästar som suger in luft i vaginan (luftsugning) då de springer, vilket gör att de blir ovilliga att springa.”. Vad DR “glömmer” att nämna, och som är den främsta orsaken till ingreppet, är att stona som gör detta i stor grad drabbas av tex livmoderinfektion. Vill DR att hästarna ska bli sjuka, eller vad? Dessutom menar de att det är ytterst få som känner till detta utom trav och galopp-sporten, som om det vore någon slags sensationell nyhet. Herregud, sånt fick jag lära mig när jag var 16 år och gick på hästgymnasium, ett särdeles dåligt hästgymnasium dessutom, och det var innan jag började med trav.

Ibland kan man även ana en viss motsägelsefullhet av skribenten, exempelvis citatet “Nu är hon fyra år gammal,
ett år äldre än vad de flesta ridhästar är när deras inridning påbörjas”, för att i nästa sekund fördöma allt vad  träning av hästar i tidig ålder innebär. Värt att nämnas i sammanhanget är att många ridhästar blir inridna innan tre års ålder, för att hästarna ska vara klara till det s k treårstestet, där hästarnas förmågor under ryttare bedöms. Hästar som börjar tränas i lagom dos  i tidig ålder håller bevisligen bättre i längden i sin travkarriär eftersom att leder mm får en chans att stärkas till det yttersta. Jag håller visserligen med Djurens rätt och flera andra om att lopp för tvååringar är i det tidigaste laget, tvååringar som pressas för hårt brukar inte hålla i längden, tyvärr. 

Texten om travhästens plågsamma utrustning är så löjlig att jag knappt bemödar mig nämna det. Exempelvis checkremmen är inget som hästen lider av, då den rätt anspänd inte ska påverka hästen när den springer som den ska. Dessutom ska den bara sitta på när hästen travar, och sedan omedelbart hakas av när hästen tas ner till skritt, just för att den inte ska hindra hästens rörelser. I övrigt är detta mest utrustning som oftast används på banjobb och tävlingar i rent säkerhetssyfte, inget som används varje gång hästen körs, och rätt använt är det inte heller något som hästen lider av, då skulle detta vara förbjudet enligt svensk djurskyddslag. Sedan kan ju givetvis utrustning missbrukas, vilket är förkastligt, men det är knappast vitt utbrett bland sveriges otaliga travmänniskor.

Givetvis finns det mycket som skulle kunna förbättras för hästarnas del inom travet, då givetvis finns rötägg även inom den här sporten. Men att genom er kampanj döma alla travhästägare som penninggiriga djurplågare som sätter på så mycket smärtsam utrustning på hästen som möjligt för att den ska vinna, är enligt mig, utan att överdriva, skamligt. Det får mig att fundera hur mycket av det ni i övrigt säger är sant, då jag tidigare sett er som en seriös organisation och gärna diskuterat med er på festivaler etc.

I övrigt så kan jag bara säga att jag tycker synd om alla stackars inskränkta djurrättsaktivister som inte har haft möjligheten att sitta bakom en välmående, vältränad travare som travar med öronen vinklade rätt framåt, väntandes efter varje tillfälle att kunna smygöka farten liiite till. Farten, kraften när hästen väl får öka i gångarten den är allra bäst på. Gruset i ögonen, vinden i öronen. För att hästar ger allt. 

(idioter..)

4 kommentarer:

arlington sa...

Det är rätta takter! :0D

Sara Asteborg sa...

Jag heter Sara Asteborg, är etolog och ansvarig för hästfrågor på Djurens Rätt. Det är tråkigt att du uppfattar min text ”För att hästar ger allt” som skrattretande. Syftet med den är inte att döma alla travhästägare, utan att belysa de problem som finns. Du reagerar på det du uppfattar som felaktigt, men du verkar inte alls reagera på det faktum att det är många hästar inom travet som drabbas av magsår, lungblödning och skador i lederna. Dessutom finns det en problematik med vad som ska hända med alla de hästar som lämnar travet varje år.

Djurens Rätts ambition är att förbättra för hästarna genom att ha en dialog med sporten, Jordbruksverket och med politiker. Det som jag tycker är viktigt att komma ihåg är att travsporten är en kommersiell verksamhet som varje år drar in oerhört mycket pengar till staten. Detta får inte ske på hästarnas bekostnad!

Laxs sa...

Jag är fullt medveten om vilka skador det är vanligt att travhästar drabbas av, precis som i alla andra sporter där hästen används som tävlingsredskap. Däremot ifrågasätter jag att ni drar precis alla över en kam.

Jag har varit i proffstall, jag har varit i amatörstall. I alla dessa har man månat om hästen, försökt förekomma eventuella skador, basfodret har varit hö i tillräcklig omfattning för att magsår inte ska uppkomma. Vid motionskörning har man kört majoriteten med vanligt travbett, ev lös checkrem om den har tendens att slå, av ren säkerhet. Man vill inte sitta bakom en häst som sparkat och fått tömmen mellan bakbenen... Vill inte hästen trava, så vill den inte det, det blir aldrig en bra travhäst och då säljs den oftast.

Jag har aldrig, och då menar jag ALDRIG varit med om att någon misshandlar sin häst för att den ska springa fortare. Jag menar inte att det inte förekommer, för det vet jag att det gör, men jag har sett oändligt mycket mer djurmisshandel inom ridsporten, där det hör till "sunt hästvett" att piska hästen om den vägrar hoppa exempelvis... Utan att fråga sig VARFÖR den inte hoppar. Jag föredrar att alltid fråga mig varför hästarna gör på ett visst sätt, därför sover jag med gott samvete på nätterna.

Personligen ser jag inget problem i att travhästar slaktas om de inte håller för trav av olika anledningar. Håller de inte för trav är chansen inte större att de ska hålla för ridning, och de flesta travhästar hamnar hos någon okunnig som inte har förmågan att skola om dessa hästar till en ridhäst som bär sig på rätt sätt, då en travhäst tränad för trav inte alls har samma förutsättningar för ridning som en häst avlad för ridning. Givetvis finns det undantag, men de är dessvärre få. Sedan finns det givetvis en moralisk aspekt av det hel, och visst, helt vill man ju att alla hästar ska få ett bra och långt liv, men detta är tyvärr inte verkligheten.

Eftersom att Djurens rätt verkar svalt all "information" som kalla fakta redogjorde för i sitt program, kan man ju undra hur källkritiken inom denna organisation är inom era andra "kampanjer".

Jag vet att ni egentligen vill väl, men att döma en hel sport för att det finns vissa idioter är bara kontraproduktivt i längden.. Det går helt enkelt inte att ta er seriöst när ni i nästa sekund påtalar det otroligt plågsamma med exempelvis caslickingreppet...

Och allvarligt talat, så kan jag inte tänka mig att det finns någon inom travet som gör det enbart för pengar... De framgångsrika kuskarna som drar in några miljoner om året, hur mkt av dessa pengar får de behålla? Att jobba som travtränare innebär ett 24/7 dagars slit 365 dagar om året och det finns betydligt säkrare sätt att bli "rik" på. Om folk lockas till travet för att tjäna pengar, så rensas de nog ut väldigt fort.

Så länge jag betraktas av er som en djurplågare för att jag håller på med trav kommer jag betrakta er kampanj som skrattretande. Kom med något konstruktivt istället, så kan jag tänka om, jag är inte omöjlig.

Laxs sa...

Dessutom kanske man ska notera att utan travet hade det knappast funnits ATG-kliniker på så många ställen runt om i landet... (gissa vad atg är...)

Hur går det ihop med att vi startar skadade hästar och föredrar att ha dem så sjuka som möjligt?