Kanske skulle bli svenskalärare

Är det något jag inte tål, så är det artiklar som består av enbart korta meningar. Ingen vettig radbrytning. Alla meningar börjar med "och". Plus lite åsiktsfientliga kommentarer här och där, dessutom blir man smått förvånad när personen i fråga lyckas använda både stor bokstav och punkt! Skickligt, mycket skickligt, det är alltså det enda som krävs för att bli journalist. En vidrig inställning, i kombination med total avsaknad av förmågan att kritiskt analysera sin egen text i jakt på fel, dvs korrekturläsning, eller nåt. 

JAG TÅL INTE JOURNALISTER SOM INTE KAN STAVA OCH DET FRAMGÅR AV TEXTEN! JAG TÅL INTE JOURNALISTER SOM SKRIVER SOM OM DE GÅR I FEMTE KLASS! 

JAG TÅL INTE JOURNALISTER SOM INTE VISAR RESPEKT FÖR SIN OMVÄRLD!

Nu har jag spytt tillräckligt med galla över journalister. 

Sedan fortsätter jag att undra varför ordet "man" är tabu. Alltså inte substantivet (eller är män substantiv? haha, kunde inte låta bli). Ett exempel är "då går man till skolan". Man ska helst inte skriva ordet man, utan man ska byta ut det mot "jag" eller nåt. Men jag vet inte. Det är ju perfekt med ett ord som syftar på folk i allmän form? Visst kan man skriva om meningen, men det blir ju ändå inte samma sak... Jag har alltid undrat över det där, fast har aldrig fått något egentligt svar på det. Möjligen förutom att "jamen det är talspråk", men varför är det talspråk? Personligen tycker jag att det är ett idealiskt ord, som inte sänker texten så länge den i övrigt är ordentligt skriven.  

Låt mig gissa att det är feministerna som infiltrerat... Jävla Gudrun Schyman azzå.