Alltså, är jag verkligen den enda som drar sovjetparalleller med Sverige? I samband med nya FRA-lagen, "terroristhotet", och fuskande arbetare på jobbet, så har övervakningens tid kommit, förmodligen för att stanna. Visserligen får man konsumera hur mycket man vill, frågan är vem som har råd. Knappast de som pga omständigheter måste leva på bidrag, eller ofrivilligt står utanför samhället, eller slavar på ett deltidsarbete för en jävla skitlön med 3 barn att försörja. Bidragens tid är slut, jublar regeringen och andra oempatiska människor, samtidigt som dessa personer som är exempelvis sjukskrivna, etc, går under.
Med andra ord, ser jag ingen riktig skillnad från sovjet? Det styrdes ju också av en klick rikemän som gärna viftade med röda fanor och sjöng kampsånger, håll folket under locket så at de inte skulle kunna protestera och sket ganska fullständigt i att folket svalt (eller heter det svälte? Hmm.). Just ja, nu har jag ju nästan hunnit glömma bort arbetslägren.
I Sverige finns det inga arbetsläger (såvitt vi vet), men jag ser vissa likheter mellan arbetsläger och arbetsförmedligens nya reglemente som tvingar folk att flytta kors och tvärs för ett jobb. Att de måste lämna hela sitt liv, spelar ingen roll. Bara de får ett arbete för att göda de rika, så är det bra.
Ursäkta ett onyanserat inlägg, jag skyller på att jag har två dagars koffeinbrist att ta igen.
utdrag ur euskefeurat - hand i hand
"Då har vi nått så långt som vi drömt om.
Då lägger vi händerna ömt om
din hals käre vän, o klämmer igen
HAND I HAND "
Då lägger vi händerna ömt om
din hals käre vän, o klämmer igen
HAND I HAND "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar