Moderaterna vinner nästa val.

Jag såg nyss en debatt mellan (s) och (m) huruvida det gått fel i systemet angående sjukförsäkringar. I vanligt ordning säger ingen något konstruktivt och vettigt, men som vanligt håller moderaterna snäppet högre klass eftersom att de åtminstone säger hur de vill ha det i teorin, trots att det inte alls återföljs i praktiken, om man ska tro vad socialförsäkringsministern sade. (S) kommer i vanlig ordning med samma tjatiga mantra; "Jag är den förste att erkänna att socialdemokraterna inte är felfria, men ni har fel därför att blablabla".

Det är sorgligt att det inte finns något alternativ till karriärkåta penningstinna politiker som mest är ute efter att hålla efter sitt eget skinn. 

Moderaten påpekade att sossarna haft 12 år på sig att rehabilitera sjuka tillbaka till arbetslivet, men istället har dessa människor förtidspensionerats till låg ersättning, trots att många av dessa säkert hellre velat komma ut i arbetslivet igen. (S) kontrade med att påtala det osunda i att sätta ett slutdatum för enskilda människors sjukdom, vilket var det enda hon någonsin sade i hela debatten, pinsamt för henne. Jag tyckte att socialförsäkringsministern verkade riktigt vettig, åtminstone i teorin... Det ska se bra ut på papperet, men när det kommer till kritan ser det inte speciellt trevligt och humant ut, klassikern för arbetarpartimoderaterna.

"Den svenska modellen" är något som numera enbart existerar i Michael Moores halvsanna dokumentärer.